Torsdag 7 Juli 2011

Så idag var det dags att checka ut från hotell Berner och lämna Zell am see. Efter frukostbuffén tillsammans med det tjeckiska paret från Prag (trevliga faktiskt, fast de var från Prag! Du vet hur snobbiga folk från huvudstäder kan vara...), Är vi på väg hem med ett par uppehåll på resan. Nästa stopp är Augsburg, Tysklands äldsta stad (även om det tydligen råder delade meningar angående detta i Köln..)

Ett tag funderade vi på att ta en omväg till Augsburg via Wattens för att besöka Kristallwelten (kristallvärldar). Verkar coolt, men vi har nog inte riktigt tid och ork just nu, så det får bli direkt till Augsburg istället!
 

 Verkar faktiskt lite coolt ändå. Om du vill kolla in lite mer om Kristallwelten så är länken här Swarovski Kristallwelten









 Länk till Villa Arborea i Augsburg! Väldigt prisvärt!


















Efter en del körning via München kom vi fram till Augsburg och vårt hotell Villa Arborea! En helt klart positiv överaskning! Vår Gastgeberin (gästvärdinna) Veronika Dey var väldigt trevlig, charmig och mycket hjälpsam!
 

Rummet var väldigt fräscht och vi hade även en egen uteplats som vette mot den trevliga och tysta (!) trädgården. Man hörde faktiskt bara fåglarna, väldigt mysigt och trevligt! Veronika och personalen var även väldigt engagerade i vårt turistande och tipsade om både sevärdheter, restauranger och  andra praktikaliteter. Spårvagnen går precis utanför och tar mindre än 10 minuter in till city, så vi var där i ett nafs.

Trevliga gågator och solsken

Augsburg är en trevlig och mysig gammal stad! Människorna här verkar vara väldigt trevliga., skön stämning helt enkelt. Först knallade vi mest runt och shoppade lite (miniflaskor), vi kurserade på gågator, marknader och saluhall.

Vi hittade även den här charmiga butiken Herren-Geschenke! En butik för män helt enkelt, kanske inte helt i linje med fånfeministiska Sverige, men jag tyckte den var väldigt trevlig! Dock så ska det väl tilläggas att den inte drivs av män, den drivs av kvinnor, och all personal är också kvinnor. Kanske är den tänkt som en butik av kvinnor för kvinnor som vill köpa presenter till män.

Efter allt shoppande bestämde vi oss för att sitta ner en stund och vila benen lite.

Helt klart läge för en liten glass!
Glasslunch är verkligen semester!

Augsburg Rathaus 1933 och 2011. Mindre fanor och mer färg gör ett mycket trevligare intryck!

Sedan var det dags för lite turistande också. Vi hade blivit beordrade (det är en plikt sade hon bestämt!) av Veronika att besöka Fuggerei!

Verkligen mysigt område att bo i, förutom alla jävla turister förstås!

Fuggerei är världens första sociala inrättning, där man lät fattiga bo billigt i egna riktigt bra bostäder för att få lite värdighet. Fuggerei grundades av Jakob Fugger 1521 och används fortfarande som socialbostäder till samma hyra (ca 9 kr/månad). Onödigt att säga, så är kön till en lägenhet här extremt lång! Jag hade själv inte haft något emot att bo här :-). Dock så är området endast till för fattiga som har haft otur, alkisar eller spelberoende har inte en chans!




Mozarts farfars far har faktiskt bott här som socialfall, så det kan verkligen löna sig i längden! (tänk bara på alla Mozartkulor vi missat annars!)



Här står Tommy tillsammans med självaste Jakob Fugger! så klart en man som spelar Jakob Fugger i tidstypisk dräkt. Dock skall det väl tilläggas att denna tidstypiska dräkt är väldigt varm att ströva omkring i en het sommardag, det kändes då verkligen på lukten!







Tja, detta var sista inlägget för denna reseblogg! sammanfattningsvis vet jag inte riktigt vad man skall säga om den här semestern. Har ju hänt en hel del, och det känns inte riktigt som allt har smält in än. Får väl läsa bloggen när man kommer hem;-)

Onsdag 6 juli 2011

Idag skiner solen och vi är på ett strålande humör! Vi gick upp lite extra tidigt för att kunna hinna förbereda packning och komma iväg så tidigt som möjligt efter frukost. För idag är det äntligen dags för den klassiska vandringsleden på ca 2000 meters höjd; Pinzgauer Spaziergang! Vandringen skall ta
ca 6 - 8 timmar, och sista Tahlfahrt (linbana ner) går klockan 16.15 så viktigt att komma iväg i tid!

Vi startar vandringen med att ta Bergbahn Schmitten (linbana upp till bergstoppen Schmitten) till 2000 meters höjd, därifrån ska vandra ca två mil tills vi kommer fram till Schattberg där vi förhoppningsvis hunnit fram till sista Tahlfarten ner till den charmiga lilla byn Saalbach! Pinzgauer Spaziergang är en gammal klassisk vandringstur som sägs ha en obeskrivbara vyer. Så det får väl bli mer bilder och videos och mindre prat.

Vi startar vandringen från Schmitten i västlig riktning

Slingrig stig som går ner och upp. Uppförsbackarna känns lite jobbiga, men det går bra!

Alpkor fanns det gott om längs vandringsstigen! Solen skiner och vyerna är underbara

Laura flippar och leker "Sound of music".Tror att den höga höjden kan påverka syretillförseln till hjärnan...

Tommy blir brutalt attackerad av en grym Alpbest! Dramat slutade dock utan några skador för de inblandade!

Vädret och vyerna är fantastiska. Stigen kan dock vara förrädisk, föreligger faktiskt en fara för att halka och glida ner. Uppförsbackarna börjar kännas allt mer tunga... Hoppas vi hinner fram i tid bara...

Vi har kommit fram en dryg tredjedel av sträckan. Laura spanar ut över vyerna och filosoferar om en värld utan uppförsbackar. Föga anade vi då att det skulle bli mycket värre

Här är ett litet klipp med äkta alpko-dramatik! Alpkor grupperade sig längs hela vandringsleden, och ställde till förtret!

Det finns av någon anledning inga toaletter utplacerade på sträckan, så om man inte hittar en ko eller dylikt att gömma sig bakom får man praktisera den underbara sporten höghöjdskissning. Denna gång ännu högre än Krimml vattenfall.







Här kommer ytterligare ett alpko-klipp! Känsliga tittare varnas!

Håll i hatten! Det kan bli väldigt starka vindar här uppe vid vissa passager, så det gäller att hålla i hatten! Att ta av hatten är inte att rekommendera med tanke på hur starkt solen tar på den höga höjden.

fantastiska vyer och ett avsnitt utan uppförsbackar gör vandringen till en njutning

Inne på den sista sträckan. Uppförsbackarna känns nu riktigt jobbiga! Krimml var ju rena barnleken jämfört med detta!

Sista sträckan fram till Schattberg! Så nära och ändå så långt bort. Hur ska vi klara sista uppförsbacken?

Sista backen var en riktigt tuff utmaning, men efter mycket möda klarade vi även den!!

Wow, äntligen framme i Schattberg, och på endast 5 timmar!!! Nöjda åkte vi ner till byn Saalbach för att fira!

Vi firade i Saalbach med en glassdrinks-orgie på ett lyxhotell, för det har vi förtjänat!!!

Tisdag 5 juli 2011

Idag ska vädret bli grått, trist och regnigt! Morgonen är dock än så full av sol och små vita molntussar.
Denna ovisshet gjorde att vi bestämde oss för att Salzburg kunde vara ett lämpligt utflyktsmål för dagen.
Salzburg ligger ca 10 mil från Zell am see, så det är en lagom liten biltur.

Laura står på Karolinenbrûcke. Till höger Salzburgs universitet, längst upp skymtar slottet

Gamla stan i Salzburg är delad av floden Salzach som flyter igenom staden. Vi gick över Karolinenbrücke till den vänstra gamla stan.

Vänstra gamla staden var helt okej faktiskt.
Det finns ett stort torg och lite smågränder, och en lång shoppinggata.



Här står Tommy framför den gigantiska fontänen på Residenzplatz. Skall väl kanske tilläggas att det inte är rekomenderat att stå så här nära fontänen, för det skvätter nämligen rätt så rejält.








Shoppinggatan som heter Getreidegasse är något som omtalas mycket när man läser, eller hör om Salzburg. Gatan är full av liv och rörelse och har ganska vackra skyltar. Dock så var väl affärerna inte så speciella, de vanliga typ. Att dessutom Mcdonalds höll till centralt på gatan drog ner betyget rejält. Ingen riktig myskänsla ville infinna sig.

Getreidegass, trevlig, men inget speciellt egentligen.

Efter en del promenerande var det dags för en iskaffe! Solen sken fortfarande och vi hittade en mysig liten passage med utmärkt service. Äntligen lite myskänsla!

De dyra Mozartkulorna från Fürst

De billigare Mozartkulorna

Man kan egentligen sammanfatta Salzburgs vänstra gamla stan med ett ord: Mozart! Allt handlar om Mozart, Mozartlikör, mozarthus och så klart de berömda Mozartkulorna. Det finns två typer: De från Fürst som är ursprungsoriginalet (jag betvivlar dock starkt att Mozart gjorde choklad!!) och därmed skitdyra. De kännetecknas av att vara i silver och blått. Sedan finns det de andra (som inte Gjordes av Mozart ursprungligen) och därmed billigare. De kännetecknas av mer guld och rött.







Vilka som är godast?
Ja, det är en smaksak! Forskning säger att dyrast upplevs som godare, men de har nog inte forskat på smålänningar!

 Efter fikat var det dags att ta sig över floden Salzach till den högra gamla stan, som mest är känd för palatset Mirabel, eller snarare kanske trädgården.

Tommy och Laura i Mirabel Garten

 Rosor, röda rosor och åter rosor! Många vackra blomsterkreationer! Kanske var det här Arne Qvick fick inspiration till sitt berömda örhänge "Rosen"...


Efter ytterligare vandring så kände vi att det fick räcka med Salzburg för idag, och antagligen för alltid. Måste sägas att staden inte riktigt imponerade. Trafiken är dessutom riktigt dåligt planerad, och bilister tvingas ofta köra onödigt långa sträckor i stan och även då gamla stan. Eftersom det är så mycket trafik i Salzburg, blir det rätt bullrigt och stökigt, låg mysfaktor med andra ord!


Väl hemma på hotellet kunde vi njuta av en skön solnedgång, lite spa och en 6 rättersmiddag, som vanligt. Idag har vi fått nya bordsgrannar, ett trevligt par ifrån Prag.

Solnedgång bortom bergen sedd från vår östliga balkong

Måndag 4 juli 2011

Det har utlovats sol idag och sol har kommit, halleluja! Att stiga upp till ett sådan ljuvligt väder ger en härlig känsla i kroppen! Det är så härligt att kliva ut på balkongen en sådan här dag och bara njuta av vädret och utsikten!







Så idag bär det alltså äntligen iväg till Kitzsteinhorn! En bergstopp på 3000 meter med en utsikt som...tja det är ju just det vi ska ta reda på. Man vet ju aldrig riktigt vad som man möter, och idag kom vi att få se en riktigt bisarr syn, men mer om det senare..

Väl framme vid bergsfoten inser vi att vi måste åka minst tre Bergbahnen för att nå ända upp. Den första tar upp till ca 1800 meter, den andra till 2450 meter och den sista slutligen till 3000 meter, vilket är dagens huvudmål. Det är så skönt att ha våra VIP-kort här, som också fungerar som biljetter. Vi slipper stå och trängas i en lång kassakö med en massa araber ( jo de är här också i stora skaror). Inte för att vi är direkt emot araber, men det är såklart skönare att bara hoppa på!

Här är vi på väg upp med den andra Bergbahn mot 2450 meters höjd. Det syns inte riktigt tydligt på bilden men längs vägen som går i mitten ligger det en liten bondgård, och där betar faktiskt fjällkor på över tvåtusen meters höjd.

Nu börjar vi närma oss slutmålet Kitzsteinhorn på 3000 meters höjd. Som ni märker så är det snö här uppe i juli. När det regnade igår, så snöade det här uppe. Flera åker upp hit på sommaren för att kunna åka skidor (eller pulka).

Utsikten här är verkligen vidunderlig. De små prickarna i snön till höger på bilden är människor som åker skidor (och pulka)!

Ett glatt par 3000 meter över havet i alperna. Bilden är faktisk tagen av en tjeck. Det är nästan lika många tjecker här som araber faktisk, men bara nästan! (Vesely par  v Alpach 3000 metru nad morem. Vyfoceno dokonce jednim Cechem. Je tu skoro stejne tolik Cechu jako Arabu, ale jenom skoro!)

Det är svårt att verkligen fånga panoramat som vi upplever på bild. Min kameras panoramafunktion är dock ett steg i rätt riktning. Efter denna tjusiga utsikt blev vi lite fikasugna, vilken tur att de hade ett fik här uppe, och deras bakelser gjorde oss inte det minsta besvikna. Vet att det har nämnts förut, men det tåls att nämnas igen; Österrikarna kan verkligen det här med kakor och bakelser!







I trappan utanför fiket möttes vi av en mycket märklig syn: En latexkvinna i stilettoklackar och latexgasmask (?) gjorde sig redo för en fotosession i snön (på 3000 meters höjd).












Det hela blir än mer bisarrt när några araber samtidigt ville fota en arabisk kvinna i snön. Snö borde vara något exotiskt för araber, så det är fullt förståeligt, och inget bisarrt med det. Nä det bisarra uppstod när de råkade komma bredvid varandra samtidigt! Länge sedan vi upplevt så stora kontraster och kulturkrockar.

Här står de alltså, en latex-fetischist i gasmask och en arabisk muslimsk kvinna bredvid varandra i snön på 3000 meters höjd en solig sommardag i Österrike!

Dock skall det väl tilläggas att stämningen var synnerligen munter bland alla parter inblandade och jag undrar om araberna verkligen bara fotade kvinnan till höger. Kamerorna gick varma en stund. Det hela var en mycket glad tillställning, om än osannolik slump. Oerhört roligt att få ha varit med om!

Efter ha tittat på utsikten, fikat, tittat på latexkvinnan, knallat igenom en tunnel i berget på 400 m med utställningar,  sett en panorama-bio var det dags att åka ner igen! Nöjda och glada i solskenet, och något rikare på upplevelser!






















I bakgrunden ser ni en skock alp-får. Det kanske är den höga höjden och syrebristen som påverkar min hjärna, men jag fick plötsligt sådan lust att bli alp-bonde!

På hemvägen körde vi förbi ytterligare en Klamm, så vi tänkte,visst kör på! Sigmund Thun-klamm var faktiskt helt okey!

 Härligt klart vatten som forsar fram. Forsen används faktiskt till ett energiverk för att tillverka el! Miljövänligt, vackert och lönsamt!

På allmän begäran gav jag efter för grupptrycket och gjorde även denna gång en s  k Klamm-run! Och även denna gång uppstod lite dramatik, eftersom det var lite folk i vägen, bland annat en grupp araber. Men jag plöjde på som en småländsk tjur på väg till kvigorna i ladan!
Håll till godo!

Så här vackert kan ett köpcentrum ligga.

Efter alla strapatser så körde vi förbi Maximarkt på hemvägen för att handla lite mellanmål så att vi håller oss till 6-rättersmiddagen på kvällen. Vi hittade ytterligare miniflaskor till min samling här (1/2 meter Schnapps i en gedigen träställning!)






Vi avslutade kvällen med en kvällspromenad vid sjön innan middagen. Vilken härlig dag, rik på många upplevelser. Kanske behövs det lite dåligt väder för att man ska kunna uppskatta en sådan här dag ordentligt...

Laura sitter på bryggan vid Zell am See