Berlin Söndag 1/7 2012

Idag är det söndag och de flesta affärer är stängda. Läste i morgontidningen om att det varit värsta åskvädret över Berlin. Över 70 bilar skadade av nedfallna träd. Jag måste ha sovit djupt, för jag missade det helt. Eftersom shopping är uteslutet så drar vi in till city och kollar vad som är öppet. Vi tänkte börja med DDR-museet. Hoppas på mycket härlig ostalgi (=ost-nostalgi, d v s nostalgi om det gamla Östtyskland).

Vägen från hotellet till stationen genom skogen är en uppfriskande och härlig promenad.

Väl inne på DDR-museumet var det full rulle med olika interaktiva upplevelsestationer.

Här sitter jag bakom mitt Stasi-skrivbord och arbetar med rikets säkerhet. På väggen bakom hänger tavlor på hjältarna Engels, Lenin och Marx. I det högra skrivbordsskåpet står det spritflaskor, och i den översta lådan ligger det faktiskt en tjänstepistol (dock bakom glas). Antar att det var ett tufft  jobb att jobba i Stasi (statssäkerhets polisen).

Här står soldat kamrat Bergström redo att försvara den fria tyska demokratiska staten DDR. Vi riskerar våra liv så att ni kan slappna av i trygghet (så länge ni inte är fiender till staten såklart..)

De här bilderna väckte en del minnen hos Laura. Hon var nämligen med i Pionjärerna som barn i det gamla Tjeckoslovakien. Där fick de bl a lära sig att marschera, göra pionjärshälsningen och gå förstamajtåg.

Till skillnad från dagens slappa skola fick barnen på den här tiden lära sig hantera skjutvapen för att kunna försvara sitt land. Laura berättade att det inte gick så bra med hennes skjutning. Det visade sig att hon blundade med fel öga när hon siktade, så det blev helt galet skjutet.
Ingen pangsuccé alltså och man fick skjuta på hennes militära karriär.

Ingen ostalgitripp med äran i behåll om inte världens kultigaste bil Trabanten är med. Trabin som den kallades var så fruktansvärt dålig att tjeckerna ratade den som sämst efter Skoda och Lada. Det fanns en Östtysk man som bytte ut motorn mot sin gräsklipparmotor och fick den att gå 50% fortare!

Nedan kan ni kolla in en autentisk reklamfilm för Trabi. Inte utan att man blir lite sugen ändå...

Laura pysslar i det moderna socialistiska köket. Tack partiet för att ni har gett oss dessa moderniteter så att vi kan skapa oss livskvalitet. ( Ärligt, ingen ironi, det här köket var faktiskt väldigt modernt på den tiden!)

Att vara arbetarhjälte är ett tufft jobb, så jag förtjänar att slappna av lite grand efter en mödosam dag. Dock rapporterar jag naturligtvis alltid in det senaste om grannarna till min närmaste stasitjänsteman!

Efter DDR museet var det dags för chokladälskarnas Mecka, världens största chokladhus: Fassbender & Rausch ! Förutom en uppsjö av egentillverkade fantastiska chokladkreationer är de även kända för sina stora konstverk i choklad.

Till höger ser vi den evangeliska kyrkan vid Gendarmenmarkt i choklad.













Och här har vi Riksdagshuset helt i choklad. Tyvärr fick man inte smaka. Man fick inte ens röra vid dem... Lite trist attityd kan man kanske tycka...

Klippet nedan:
Med sin halvmilitära bakgrund i pionjärerna lyckas Laura med ståldisciplin motstå frestelsen att vidröra den förföriskt lockande chokladvulkanen

De inte bara säljer choklad och har konstutställning. På andra våningen har de även ett fantastiskt chokladfik och restaurang. Utsikten över Gendarmenmarkt är mysig och deras chokladdrycker och bakelser är fantastiska.













De är godare än de ser ut, och chokladdrycken var den bästa jag någonsin druckit!

Efter den lilla chokladorgien strövade vi lite planlöst i riktning mot Potsdamer Platz. På vägen gick vi förbi finansministeriet. Detta är ett av Tysklands största maktcentra. Vad som förvånade var inte att det var den gråaste tristaste betongklump någonsin skådats, utan att de fortfarande har kvar den gamla socialistiska DDR målningen på väggen.

Laura står i givakt och gör den berömda pionjärshälsningen framför ett kapitalismens högborg med kommunistisk konst. Är inte livets paradoxer ibland underbara.

På vår väg upptäckte vi dessa mystiska rosa rör som gick igenom staden. Jag anade en konspiration av något slag. Fick dock veta efter en del utfrågningar att det är vattenledningar som går till byggplatser. Och byggplatser finns det gott om i Berlin. En annan sade att de var en rest från DDR-tiden och att ingen pallat ta bort dem.








Väl framme vid Potsdamer Platz bestämde vi oss för panorama café. Ett fik på ca 100 meters höjd kan ju vara en trevlig fika. Sedan har de ju också en röd björn till barnen.

Onödigt att säga så var förstås utsikten fantastisk! Det fanns även bilder med namn på alla kända byggnader så man kunde hitta dem.



















Den långa gråa murlikande kolossen i mitten på bilden är finansministeriet. Den med de socialistiska väggmålningarna vi visade lite tidigare...
Måste vara fulaste finansministeriet i världen...










Livet är härligt lite så här von oben som tysken säger.

















På hemvägen tittade vi in en sväng på Sony center, ett science fiction liknande komplex av museum, bio, restauranger etc. De har även en walk of fame som i Hollywood, fast med tyska skådespelare såklart!
Bl a den store Klaus Kinski.

Vi avslutade med ett möte med en välkänd figur: spindelmannen


En tripp till city en söndag kan faktiskt vara riktigt händelserikt. Allt som allt en mycket bra dag!

Inspirerade av mötet med spindelmannen avslutade vi kvällen med en fyrarättersmeny på gourmetrestaurangen Die Spindel.
Fantastiska och spännande smakkombinationer i absolut världsklass. En sann upplevelse!

Berlin Lördag 30/6 2012

Idag var det en regnig tråkig morgon. Har kollat tre olika väderhemsidor och alla säger olika. Det finns en som faktiskt brukar ha rätt. De säger att det kan bli soligt, molnigt, regn och/eller åska. Och det har faktiskt stämt hittills iallafall.






Idag är det shoppingdag. Passar kanske bra i det tråkiga vädret. Vi skall till Berlin Designer outlet som ligger i Elstal på andra sidan Berlin. Med tanke på att Berlin är 9 gånger större än Paris kan det bli en del resande. Så vår plan är att först ta oss till Spandau för att där byta till regionaltåg som går vidare till Elstal.

Väl framme i Spandau började problemen rada upp sig.
Solen har tittat fram och plötsligt är det strålande solsken eller helvetisk hetta, hur man nu vill se på det. Regionaltåget var försenat (förstås). Eftersom Spandau station inte är något större nöjescenter, valde vi att gå till det intilliggande köpcentret för något uppfriskande och toalettbesök.

Väl tillbaka visade det sig att tåget var ännu mer försenat. När jag står på perrongen dyker det upp två kraftigt berusade skinskallar med hakkorset tatuerat på benen. Den ene ville slåss och den andre ville bjuda på vodka. Inget av alternativen var i det läget särskilt lockande..Nynazismen är som värst i det gamla Östtyskland, eftersom de inte gjort upp med sin historia riktigt på samma sätt som i Västtyskland. I Tyskland är det ännu strängare än i Sverige när det gäller bärandet av nazistiska symboler. Men hur gör man när någon har tatuerat hakkorset? Personen bär ju ständigt en nazistisk symbol. Kan man arrestera den personen hela tiden då? Vet faktiskt inte hur det funkar.



Vi valde i väntan på tåget att ta en promenad i Spandau city. Där var det ett sprudlande marknadsliv, med stånd av alla de slag. Fick ändå inga riktigt bra vibbar av det här stället. Känns som ett helt annat Tyskland än det vi hittills upplevt.

Efter att ha väntat i över en timme på regionaltåget var vi äntligen på väg till Elstal. Själva resan tog bara 12 (!) minuter.

Väl framme i Elstal kliver vi av på den här stationen. Nu har vi verkligen hamnat ute på landet i det gamla Östtyskland. Här finns tydligen också en gammal olympisk by från nazisttiden 1936, men den har vi ingen tid att besöka idag.

Eftersom tåget inte var i tid, var heller inte den anslutande bussen där. Vi var trötta på att vänta, så vi valde att promenera istället. Härlig lantluft och solsken, vad mer kan man önska. Det är ju helt i linje med vårt gröna tema på den här Berlinresan.
































Själva Designoutleten var inte en affär, utan hel liten by av designeraffärer omringad av en stadsmur. Själva "stadsporten" gjorde ett mäktigt intryck när vi kom fram. Hoppas vi kan hitta några fynd..

Stället är så stort att man har kartor utplacerade lite överallt. Det är verkligen som en hel by, med bara märkesshopping!

Det var ett riktigt mysigt ställe, om än varmt och svettigt. Det är en stor utmaning att prova kläder när man är så där svettig och klibbig, bland massa andra människor. Tur att vi är så tränade i tålamodets ädla konst.

Det fanns en massa märkesaffärer och hittade man bara rätt storlek kunde man göra riktiga fynd. Efter att gått runt en sväng och förfriskat oss, så gav vi oss i lag med själva shoppandet. Nu är det ju så att varken jag eller Laura är några inbitna shoppingtyper, så det gick lite trögt i början. Vi kom dock bra igång i en skoaffär med jättetrevliga säljare, som berömde oss för vår fina tyska (fjäsk men det funkar!). Jag hittade ett par rejäla arbetarskor och ett par walkingskor med rundad sula för hållning och träning (typ MBT), bägge paren för drygt 800 kronor (mindre än halva priset!!) Laura hittade också ett par bra walking/sommarskor, vilka hon satte på sig direkt.

Efter mycket shoppande blir man hungriga. Förutom den tidigare nämnda Berliner Weisse (stor besvikelse) var det dags för Berlins andra specialitet: Currywurst. Som ni kan se på Lauras ansiktsuttryck var inte heller denna någon höjdare. Det kan förstås också bero på själva grillen som sålde den, för det var mer ketchup än wurst. Ketchup med lite currypulver på. Jag tror de fuskade, och inte gjorde en äkta Berliner currywurst rättvisa

Som ni ser så verkar det som jag är en shoppare iallafall... Gjorde några riktiga fynd faktiskt, t ex ett par Calvin Klein jeans som kostar ca 1500 för under 400 kronor! Designersolbrillor för halva priset, Niké piké tröjor för nästan halva priset. Laura hittade tyvärr inget direkt förutom de redan nämnda skorna, som dock var en pangsuccé (ein Knüller som tysken säger).

Allt som allt en bra dag. Vi avslutade kvällen med en trerätters meny på gourmetrestaurangen Die Spindel. Härliga och spännande smakupplevelser, högsta betyg. Har upptäckt att det tar ett par timmar att äta på en gourmetrestaurang, och att tre rätters meny egentligen betyder 5 rätter.

Berlin Fredag 29/6 2012

Idag skiner solen och dagen verkar bli strålande. Dessvärre måste vi skydda oss efter gårdagens sjöresa (särskilt jag). Efter en härlig frukost på terrassen tänkte vi ta en lugn dag. Promenera längs Spree och på kvällen blir det cabaret.

Stämningen längs Spree var på topp, och många glada människor var ute för att njuta av den sköna dagen. Vi njöt som vanligt av en liten glass. Det som skymtar i glaset är passionsfrukt sorbet med Prosecco (italienskt vitt mousserande), Både läskande och uppfriskande.

Hur ska vi på enklaste sätt ta oss över på andra sidan? Nej det är inte med båt över Spree.....

Det är genom en tunnel under floden Spree, och den heter fantasifullt nog Spreetunnel. Som vanligt i östberlin är det en del graffiti, tyvärr.

En sådan här het dag var det riktigt svalt och skönt att gå igenom tunneln. Funderade på att stanna här hela dagen om det skulle bli för hett. Funderade även på om den verkligen var säker... Taket buktar lite misstänkt oroväckande...

På andra sidan finns ett härligt naturområde med lummig skog. Det var riktigt avkopplande att vandra längs vattnet i naturen och lugnet. Tack och lov såg vi inga nakenbadare idag!

Spree var full av aktivitet idag, men aldrig på ett stressigt eller störande vis. Alla njöt på sitt sätt, som t ex den här mannen på sin bräda och sin paddel, kämpandes för att komma framåt. Undrar hur han klarar svallvågorna från de lite snabbare båtarna..hade blivit rolig youtubeklipp.

Mitt ute i Spree ligger det en restaurang! Hur kommer man då dit? Ingen tunnel finns. Måste man simma tro?

Aha, de har en liten färjeflotte som de kommer och hämtar upp en med!
Coolt, och tydligen populärt. Dessutom måste det vara nästan obefintligt med springnotor här. Simnotor möjligen...






Sedan var det dags att gå hem och vila. tror jag råkade ut för lite solsting faktiskt, för jag var helt slut.
Senare på kvällen var det dags för det berömda Friedrichstadt palats. Under kalla kriget var detta det stora showpalatset i östeuropa. Laura berättade att de brukade se shower härifrån på tv i det gamla socialistiska Tjeckoslovakien. Ibland med den store tjeckiske sångaren Karel Gott. Kultigt och Ostalgi på samma gång!

Väl inne kändes det riktigt coolt. Massor av människor och bra stämning. Showen vi skulle se hette YMA. En form av cabaret med dragshow, dansare, akrobater etc, i sprakande Las Vegasstil.

Förresten är flugan jag bär på en massiv plåtbit, specialtillverkad för att se naturlig ut. En gåva från en duktig hantverkskollega.Tack André!

Vi hade också väldigt flyt med platserna, vi satt allra längst fram vid scenen i mitten! Vi kom riktigt nära showen.

Vad som är riktigt coolt är scenen som kan sjunka ner i golvet, och upp kan en helt annan typ av scen komma, som t ex med vatten eller studsmattor, eller med snurrande plattor, beroende på vilka akrobatiska nummer som skall framföras.

Artisterna var riktigt bra. Yma är kvinnan i den röda klänningen och han hade en underbar röst. Jepp det är en man och han heter Jörn Felix Alt. Insåg att det finns ingen kvinnligare än dessa män som spelar kvinnor. Kanske kan kvinnor lära sig av dessa män hur man kan bli mer kvinnlig ;-)

Berlin Torsdag 28/6 2012

Tyvärr är det fortfarande för kallt för att äta frukost ute.

Ännu en underbar frukost på hotellet! Servicen är fantastisk och maten också. Även idag lyckades jag ta de sista goda korvarna (Sverige- Tyskland 2-0). Fortfarande är det dock ganska mulet och något kyligt.






En dag på sjön som Ulf Dageby så träffande en gång sjöng. Idag skall vi hyra en motorbåt och köra ut på ett riktigt sjöäventyr. Först skall vi köra österut över Berlins största sjö Müggelsee (det tyska See betyder sjö). Sedan skall vi ta en avstickare till Neue Venedig. Nya Venedig är ett villaområde i ett kanalsystem, precis som Venedig, fast nyare, mindre och mer tyskt. Planen är att lägga till vid en Biergarten (ölträdgård) i Neu Venedig, sedan fara söderut igenom Goesener Kanal till Seddinsee, vidare västerut in på Langer See, där tanken är att vi ska lägga till vid en västernrestaurang för lunch. Efter det skall vi fortsätta norrut mot Köpenick som vi rundar och kör sedan österut tills vi är hemma. Båtuthyrningen bootsverleih-spreepoint ligger precis vid vårt hotell.

Vi kom iväg utan problem, och Laura testar för första gången att vara styrman (egentligen rorsman, men hon vet inte skillnaden) när vi kryssar över den mäktiga Müggelsee. Man måste tydligen hålla sig innanför den markerade farleden och polisen har precis tagit en båt som bröt mot detta framför oss. Polisen var annars trevliga och vinkade tillbaka när vi hejade på dem på käckt sjömansvis.

Efter lite strul så hittade vi fram till Neu Venedig! Wow vad häftigt. Ett helt villaområde omgivet av en labyrint av kanaler. Varje hus verkar ha båt/båtar och båtgarage. Supermysigt att köra omkring här och titta på alla kreativa trädgårdar.

Väldigt vanligt med marina teman i trädgårdarna

Fast det är klart att de gamla tyska klassikerna aldrig blir riktigt omoderna... skål på dig kompis!

Efter att ha kört vilse ett par gånger kom vi äntligen fram. Kaptenen beordrade att skutan skulle lägga till vid en Biergarten för proviantering.

Det var väl inga Michelinstjärnor direkt på den här restaurangen.
Åt andra sidan är det den enda restaurangen i Neu Venedig, så vi fick helt enkelt hålla till godo.




Det sköna med Tyskland är att oavsett ställe kan du alltid köra med säkra kort. Hej kompis!









Efter en ganska blek upplevelse av denna Biergarten var det dags att kasta loss igen. Ganska coolt att stanna till med båt till restauranger ändå. Neu Venedig var verkligen en skön upplevelse, men nu är det dags att köra vidare.

Här är en liten video från Neu Venedig så man kan få sig en föreställning om hur det kan vara att köra där. Vill du ha HD-uplösning så kan du kolla på You tube direkt här:

Direkt efter vi lämnat Neu Venedig var vi nära en incident när både vi och en mötande båt försökte gira undan för en aggressiv svanfamilj. Efter en del fräsande, gick det dock bra och inga djur skadades under fotograferingen.

Gosener Graben är en vacker liten flod, och som är en verklig naturupplevelse. Den är också ett naturskyddsområde, så vi fick inte köra där. Istället fick det bli Gosener Kanal, som var en ganska tråkig historia, förutom när vi förargade en fiskare på stranden. Han hade tydligen inte räknat med att båtar skapar svallvågor.

När vi kom in på Seedinsee öppnade himlen upp sig och solen sken. Det blev verkligen en härlig dag på sjön ändå till slut. Efter som vi var inriktade på att skydda oss mot regn hade vi båda glömt ta med solskyddsfaktor. Men det är nog ingen fara...

Finns en del små kobbar och öar som är naturskyddsområden här. Vi såg en hel del tranor. Nu vet vi var de håller hus när de inte häckar vid Hornborgarsjön.

Väl inne på Langer See var det inga problem att hitta västernrestaurangen Richtershorn. Vi lyckades efter mycket om och men knöla in båten innanför bryggorna som man kan skymta i bakgrunden på bilden.

Västerntemat är något de tar seriöst på. På dass (som för övrigt har svängdörrar för de som har bråttom eller inte vill tvätta händerna?) kunde jag läsa att de hade danskurser varje söndag för nybörjare i linedance och västernpardans.

Vi beställde in var sin megaburgare som var riktigt bra! Trots den lilla amerikanska flaggan som satt i den, men den fungerade bra som tandpetare. Härligt ställe att luncha på, njuta av utsikten och bara chilla.

Vi befinner oss nu vid Köpenick som är en gammal härlig stadsdel med historisk atmosfär.

Fortfarande finns det tomma gigantiska byggnader kvar från DDR-tiden. Man kanske skulle lägga ett bud...

 Efter att ha rundat Köpenick är vi nu snart tillbaka till Hotellet. Upptäckte till min förfäran att solen faktisk tar mer på sjön. Jag trodde att det bara var en myt, men det var det inte..aj aj aj. Jag har nu fått den berömda Grännabrännan: Jag ser lite ut som en polkagris, röd och vit.

Vi vill nu varna känsliga tittare för vad som skall komma. Föreställningen om att tyskar älskar att vara nakna är ingen myt. Och är tysken 80/80 (80+ år och 80+ Kg) så är det en regel snarare än undantag. Överallt under vår båttur dök dessa nakentyskar upp.

Den här bilden är intressant på många sätt. Inte bara att de vuxna sitter nakna där bak, solar och dricker öl, utan att den lilla pojken helt själv styr och ansvarar för sportbåten.


Efter en lång dag på sjön med en rejäl Grännabränna valde vi att inte förena oss med de 450 000 andra tyska fansen vid Brandenburger Tor. för att se Tyskland - Italien semifinalmatchen. Istället hängde vi lite mer lokalt vid en gammal bryggerikrog som heter Bräustübl bland de mer lokala fansen. Det blev besvikna tyska lokal fans, men krogen var bra!

Bryggeriet heter Berliner Bürger bräu och verkar vara utrotningshotat, vilket vi inte trodde var möjligt i Tyskland. Även bryggerishoppen var stängd, så vi kunde inte inhandla de obligatoriska öltomtarna.